Klockan är alldeles för mycket för att jag ska vara vaken
egentligen.
Min enda trygghet lämnade mig ensam i mörkret
det skapar panik.

Jag låg i sängen med tårarna strömmandes
nedför kinderna
Försökte gömma mig under täcket
men det räcker inte
I mörkret är jag som svagast
jag är rädd
I mörkret är de som starkast
& jag kan känna dem